måndag 9 maj 2011

"ifall jag måste"

Apropå mitt föregående inlägg har jag nu hittat inspirationen. Igen. Den infann sig strax efter att jag upptäckte att någon hade kommenterat mitt inlägg jag skrev om min första gynundersökning. Kommentaren löd:

"Hittades några kak rester eller annat dyligt?"
från signaturen Göteborgs-kex

När jag läste detta sköljde inspirationen över mig likt en pollen-nysning i ansiktet. Så jag vill härmed, med detta inlägg, stilla eran hunger efter kunskap och berätta om vad som faktiskt hittades under gynundersökningen.

Kak-rester
Jag antar att dom var kvar efter helgen, annars vet jag inte hur dom kom dit.

En flaska tårgas
Med allt som har hänt på senaste tiden så kan man aldrig vara riktigt säker.

Mitt piano
Äntligen! Som jag har letat.

Mitt lösenord till Facebook
Jag har aldrig blivit faceraped, och nu vet ni varför.

En tjugokronors-sedel
Nämen hej fru Lagerlöf. Trevligt att ses igen.

En av Brad Pitts och Angelina Jolie's fosterungar
Dom hade ju ändå så många, måste vara svårt att hålla koll.

Lindsay Lohan's karriär
Ni har ju alla undrat var den tog vägen. Eller hur?

och slutligen

En hårtest av Usama Bin Ladens ansiktsbehåring
Det var ju tack vare mig och skägget som hittades
som dom faktiskt kunde DNA-testa honom.
Ni är välkomna.


Jag hoppas att jag har kunnat stilla er nyfikenhets-törst för ett slag.
Tills nästa gång.

tisdag 3 maj 2011

Kvinnliga måsten

Jag gick in och anmälde mig. Satte mig. Vred händerna i varandra. Fan vad svettigt.
Jag blev inkallad. Gick genom långa korridorer som aldrig tycktes ta slut.
Välkommen sade hon den blonda men i mitt huvud, Ondskans högra hand.
Du kan gå in bakom skynket kvittrade blondinen men Ondskans högra hand fräste och spottade fram obscena ord som jag aldrig hört förut.
Där låg jag tillslut.
Utblottad.
Kränkt.
Nu smyger sig ångesten på. Hårt.
Jag ska bara ta lite prover kvittrade hon. I mitt stilla sinne lät det: våldtäkt.
Jag slöt ögonen och hoppades att blondinen skulle sluta fråga om vad jag skulle göra i helgen.
När det hela var över klämde jag fram ett litet ynkligt "tack", och sprang igenom dom långa korridorerna med blandade känslor.
Smutsig? Ja lite.
Nedstämd? Ja, jo.
Utelämnad? Definitivt.
Lättad? Som aldrig förr.

Och så gick det till på min allra första gynundersökning.