söndag 28 februari 2010

Nu när musiken är rysningsbar igen

Nu har jag uppdaterat min Ipod med massa ny (eller ny och ny, beror på hur man ser det) musik. Det var dags nu känner jag efter 3 månader med samma gamla spelningslista.

Just nu sitter jag dock och ryser huden av mig till en video till youtube. Den är bara så fruktansvärt brilliant så det är helt sjukt.
Och jag som är en liten pianonörd är ju på vippen att bryta ihop när jag hör denna sången..
Jag ska försöka posta videon här, men om det inte går så länkar jag istället.

_____________________________________________________________________

Det har inte varit riktigt lätt att komma hem, det är fortfarande saker som måste göras.
Det känns lite som att jag lever i ett virrvarr just nu, kanske lite liknande det som var när allting inte var löst? Men jag känner att denna resan har förändrat mig till det bättre, förhoppningsvis.
Jag har inte lika lätt att bryta ihop för småsaker längre och detta faktum glädjer mig.
Jag är ju trots allt omringad av människor som jag gillar och som bryr sig.
Ingenting jag skriver just nu är särskilt sammanhängande men orden som printas in kommer direkt från hjärtat.
Take it or leave it.
______________________________________________________________________________________

I see you

måndag 15 februari 2010

Mi hair

En rejal torrblasning. Det ar vad mitt har skulle behova. Satt precis och tankte pa har och kom pa att jag inte har torkat, alltsa torkat med hartork, mitt har pa over 3 manader!

Det ar torrt och livlost och vill inte alls samarbeta. Nu skulle det behovas en dunderkur med finfint schampoo, fantastiskt balsam, en rejal harinpackning och ungefar 30 - 40 minuters blasning.

Da snackar vi himmelrike.



söndag 14 februari 2010

Tva masten

Lat numero uno som maste ses ar:

http://www.youtube.com/watch?v=7QvmlAVdHXw

Lat numero doz:

http://www.youtube.com/watch?v=K8aAdHQEbSY

Ljudkvaliten ar inte den basta men men

Surrealistiskt


Nu ar det bara 5 dagar kvar av min och Hanna's 101 dagar langa resa.
Tiden har bara flugit forbi och jag kan inte for hela mitt liv forsta att det snart ar slut... Pa ett satt ska det bli skont att komma hem och borja gora de saker som maste goras nar jag kommer hem.
Precis i detta just nu sa kanner jag att jag inte vill aka hem. For vem vill egentligen komma hem till verkligheten nar man har levt som i en drom i over 3 manader?




måndag 8 februari 2010

tisdag 2 februari 2010

Ditten och datten


1.
Om felet kanske kan komma ut i dagsljus.

2. Forandringar pa det stora hela.

3. Aker vi tillbaka i tiden?

4. 18 dagar kvar.